Inatt måste jag sova ensam, det är väldigt sällan det händer. Det är inte direkt något jag ser fram emot, Jag blir lätt löjlig när jag Ska sova själv. Jag har varit mörkrädd i hela mitt liv, så jag ligger i sängen och tycker att allt är läskigt och Jag vägrar sova med lampa! :p

Jag sover så bra när jag sover med honom, känner mig trygg. Det är sällan jag har de där riktiga mardrömmarna som Jag annars har.. Nä, nattjobb suger!

Eller så är jag inte alls löjlig, bara löjligt kär! Godnatt med er.